Har ni lagt märket till de där nya kontakt-applikationerna i MSN?
Varje gång jag loggar in i hotmail ser jag någon som av okända skäl finns i min kontaktlista (som jag inte har tid att sätta mig in i hur man raderar) som skrivit så här (sitt yttre budskap till världen):
“M: det finns en anledning till att tjejer är underbetalda & blir uttnyttjade. Dom är bara dumma i huvudet, inget konstigt med det.”
Ett uppmuntrande och trevligt budskap till hela den kvinnliga delen i hans kontaktnät kanske?
Det står ofta i tidningen att kvinnor inte står på sig och kräver lika hög lön som männen. Till och med min mormor tycker att det är konstigt att kvinnorna inte gör mera saker nuförtiden eftersom alla möjligheter står öppna för dem. Hon tycker att de bara är de själva som hindrar sig själva.
Men sanningen är att det hela tiden pågår någon slags subtil mobbing mot kvinnor, (inte bara på msn-planet) utan på många plan dagligen, som man ju kan välja att slå dövörat till, men även det kräver ju energi.
(Detta skriver jag, väl medveten om att det pågår “en slags subtil mobbing” dagligen mot alla möjliga kategorier av människor, och mot alla som vill tänka själva, men det tonar inte ned den delen av budskapet som riktar in sig på att slå ned på att jag är just kvinna).
Och sanningen är att i löneförhandlingar utgås det hela tiden från att man skall lägga sig på lägsta nivå, även om man själv inte alls har den inställningen. Att det hävdas att kvinnor har lägre löner för de inte kräver mer tycker jag är ännu ett exempel på att man försöker trycka ned.
Ett exempel nyligen: Jag pratade med en man som anställde en yrkeskatergori. Vi pratade om mitt resultat, och det framkom att jag är stark inom yrkesområdet med högt konkret mätbart resultat. Så här sade han: Ja, grundlönen ligger mellan 15000-18000. En duktig person kan vi kanske ge max 18000 kr. Du kanske kan få 15000.
Ridå. Vi hade just konstaterat att jag hade starkt resultat. Sen gick vi vidare, och då satte jag självklart den nivån som en person med starkt resultat skulle välja. Och det ignorerades givetsvis.
På samma vis gick det till när en rekryterare nämnde grundlönen företaget erbjöd, och jag hade den utländska arbetsgivaren hon sammanfört oss med på tråden, varpå grundlönen genast sjönk när han hörde min röst.
Om man kräver och kräver men ingen lyssnar, vad händer då? Går det bra att få bra villkor då kanske? Och är det verkligen kvinnornas fel då kanske? Jag undrar varför det inte står mer om det här i tidningarna?
Tja, man får väl leta tills man tillslut hittar sammanhang som inte är sexistiska, eller skapa dem själva.
Den spontana reaktionen blir att man vill tona ned sin femininitet. Som om det skulle hjälpa, men vem vet, det kanske gör det.
I framtiden hoppas jag vi kan ha en president med talröst som Marilyn Monroe. Varför inte, om hon är kompetent och säger vettiga saker? Det vore roligt, men är kanske omöjligt? Första reaktionen är att hon i sådana fall borde gå en talkurs och förställa sin röst eller hur? Annars är det hennes eget fel om ingen lyssnar?
Att det är så svårt att föreställa sig en president som pratar så visar att sexismen på vissa plan kanske är starkare än rasismen.
Det sägs att kön, och särskilt femininitet är en konstruktion. Och visst träffade jag många vuxna kvinnor i USA som förställde sin röst och pratade med tillgjord MarilynMonroe/Betty Boop röst. Men om man har en ljus röst av naturen, den typen av röst som automatiskt associeras med charm och sorglös inkompetens, vad skall man göra?
Man får ju ont i halsen av att förställa den.
Nej, det är världen som måste ändras!
Här är en bild på en ljusgrön burk. (Att fota färgranna läskburkar som är tillplattade är vid sidan av att fota grafitti en av mina micro-hobbies). 
